Vann årets projekt på CIO Awards

Karolinska institutets SMS-livräddare är Årets projekt 2014
http://cio.idg.se/2.1782/1.602023/karolinska-institutets-sms-livraddare-ar-arets-projekt-2014

Om hjärtat slutar slå måste du få kvalificerad hjälp så fort som möjligt. Årets projekt 2014 bättrar på dina odds betydligt med en lösning som är på samma gång enkel, komplex och genialisk.

Idén bakom Årets projekt 2014 föddes för mer än tio år sedan, när en professor på Karolinska institutet satt på en buss som stod stilla. Han såg att chauffören reste sig och klev ur bussen för att göra något utanför, och det dröjde och dröjde.

När chauffören till sist kom tillbaka och bussen började röra på sig såg professorn genom fönstret att det låg en kvinna på gatan utanför, och att ambulansen hade kommit.

Hennes hjärta hade stannat.

Och han som kunde hjärt-lung-räddning, och kanske hade kunnat hjälpa henne innan ambulansen kom! Här satt han på bussen och visste vad man skulle göra i det läget – men ingen visste att han visste, och han visste inte att det fanns något att hjälpa till med.

Om det bara hade funnits ett sätt …

Det sättet finns idag, åtminstone i Stockholmsområdet, tack vare Ka­rolinska institutets projekt SMS-livräddare. Ett frivillignätverk av privatpersoner med utbildning på hjärt-lung-räddning är anslutna till tjänsten, och när ett larm kommer in till SOS Alarm går det ut ett larm till livräddare i närheten. Livräddarna positioneras med hjälp av sina mobiltelefoner.

– Vi vet att om man får hjärt-lung-räddning innan ambulansen kommer har man tre gånger så stor chans att överleva, säger Mattias Ringh, läkare (kardiolog) på Södersjukhuset och forskare på Karolinska institutet, som är en av dem som drivit projektet.

– Vartenda inkommande samtal till SOS Alarm går att lägesbestämma geografiskt. Om larmoperatörerna misstänker hjärtstillestånd aktiverar de sms-livräddarsystemet via ett enkelt knapptryck.

– Alla frivilliga livräddare som är anslutna till systemet kommer då att lägesbestämmas, och de som är inom 500 meter från det misstänkta hjärtstoppet får då ett larm i mobiltelefonen. Det är ett datorgenererat samtal och inte bara ett sms, för ett vanligt sms märker man inte alltid. Men de får också ett sms med en kartlänk och lite mer uppgifter om positionen. Det är uppgifter som SOS Alarm har fångat upp under samtalet, som exporteras från deras system, berättar Mattias.

Finns det ingen livräddare på 500 meters håll utökas radien automatiskt till 700 meter. Dessutom kan en livräddare som är till exempel taxichaufför, och alltid har en defibrillator i bakluckan, larmas inom en större radie på 1 500 meter.

Från 2010 till 2012 löpte en pilotstudie med systemet i Stockholms innerstad. 2012–2103 utvärderades det i en vetenskaplig studie, som var Mattias Ringhs doktorandprojekt. Idag är systemet i drift i hela Stockholms län, med 12 000 anslutna livräddare.

– Och det tillkommer hela tiden nya. Det verkar nästan inte finnas någon gräns, säger Mattias.

Vet ni hur många liv som räddas på det här sättet?

– Fler och större studier behövs för att svara på denna fråga. Men vi har sett att vi signifikant har ökat andelen patienter som fick hjärt-lung-räddning med 30 procent. Det är extremt bra, då vi i Stockholm redan är duktiga på att ge hjärt-lungräddning. Så vitt vi vet har ingen i världen beskrivit en så kraftfull ökning. Vidare har vi sett att livräddarna kommer fram före ambulansen i mer än hälften av fallen. Med en tidig livräddning vet vi sedan tidigare att fler liv kan räddas.

Att engagera privatpersoner till det som tidigare varit sjukvårdens angelägenhet är jungfrulig mark.

– Det har varit integritetsfrågor, och frågor om samarbetet med polis och ambulans, säger Mattias.

– Och det har varit farhågor om att oseriösa människor ska anmäla sig. Men alla de farhågorna har kommit på skam, för vi har inte haft en enda betydande incident under studieperioden.

Några andra utmaningar?

– Det har egentligen inte varit några problem. Allt har liksom gått bra.Utmaningen är väl alltid att få finansiering och gehör, men det här projektet har nästan sålt sig självt. Folk förstår det direkt, och det engagerar, säger han.

Vilka är det som har finansierat?

– Hjärt-lungfonden har varit vår huvudsponsor tillsammans med Stockholms läns landsting. Även norska Laer­dal­stiftelsen har varit med. Tre, Telenor, Teliasonera och Tele2 har efterskänkt kostnaden för positionering. Det är stora pengar. Landstinget kommer att fortsätta stödja oss finansiellt i en övergångsfas.

Vad har varit roligast, tycker du?

– Framför allt det enorma engagemanget, att det är så många livräddare som anmält sig.

Vad har du lärt dig av att driva det här projektet?

– Att man måste vara noggrann i sina specifikationer när man beställer it. Inte bara säga vad man vill ha och vänta sig att det ska ordna sig, utan verkligen lära sig att specificera och kravställa. Utvecklaren Tomas Stark på Lekab Communications Systems, som byggt tjänsten, har verkligen varit en klippa!

Idag positioneras livräddarna genom vanliga gsm-signaler. Det är ett robust system som fungerar bra. Men i framtidsplanerna ingår fler positioneringsmöjligheter, med de smarta mobilernas gps och wifi, och en mobilapp med register över de hjärtstartare som finns lite här och var i det svenska samhället.

Och naturligtvis att ta livräddningen utanför Stockholms län.

– Det är ett extremt intresse nu när vi har nått resultat, och det är många regioner som vill vara med. Det bästa vore om vi kunde ha en gemensam strategi och ett gemensamt system. Vi har dialog med andra regioner i Sverige för att ta det här systemet till nästa nivå!

SÅ TYCKTE JURYN

Årets projekt är ett lysande exempel på hur it kan användas för att skapa sann nytta. Hur modern teknik kan lyfta fram det bästa i oss som människor, och det med livsavgörande effekt. För ju fler vi är tillsammans, ju friskare blir vi.

CIO AWARDS

Varje år sedan 2005 ordnar CIO Sweden i december månad CIO Awards, en galakväll där Årets CIO, Årets projekt och Årets hållbara projekt koras. Vinnarna tas fram i en rigorös utvärderingsprocess som löper över mer än ett halvår.

Före sommaren är nomeringen öppen och vem som helst kan nominera CIO:er och projekt. Detta kombinerat med andra tips och egna efterforskningar mynnar ut i en kortlista på kandidater.

De CIO:er som går till final djupintervjuas i cirka 45 minuter, med öppna frågor kring värdeskapande, leverans, ledarskap, innovation, miljö och csr. En representant från it-avdelningen och en från affärssidan på samma företag djupintervjuas också.

För varje projekt som går till final intervjuas en eller två representanter utifrån kriterierna omfattning, värdeskapande, komplexitet, innovationshöjd och hållbarhetsaspekter.

Vinnarna utses slutligen av en jury bestående av styrelseproffs, vd:ar, CIO:er, experter och forskare.

Läs mer på www.cio.idg.se/awards

ÅRETS JURY

Stephan Carlquist, tidigare vd på Xynteo och CIO på Electrolux

Alexandra Heymowska, chefredaktör, CIO Sweden

Johanna Kjellberg, CIO på Grant Thornton. Årets CIO 2010, då på Kapp­ahl.

Birgitta Klasén, Styrelseproffs. Tidigare CIO på Pharmacia och EADS

Jens Lidholm, Nordic managing director, Accenture

Niclas Lundblad, director of public policy & government relations, Europe, Google

Johan Magnusson, Handelshögskolan i Göteborg

Magnus Mähring, Handels­högskolan i Stockholm

Dennis Pamlin, klimatexpert

Research: Safak Altunbucak & Sara Malmström, Accenture