Hjärtstopp utanför sjukhus- ett hälsoproblem
Hjärt- och kärlsjukdomar tillhör de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden. Varje år avlider cirka
15 000 av hjärtstopp i Sverige och majoriteten av dessa avlider plötsligt och utanför sjukhus. I Europa beräknas 275 000 människor årligen drabbas av hjärtstopp.
De flesta som drabbas avlider
Ett hjärtstopp innebär att hjärtats elektriska och rytmgivande system slås ut och hjärtat stannar. När blodcirkulationen upphör avstannar syretransporten till hjärnan och övriga kroppen. Hjärncellerna är mycket känsliga för syrebrist och är de av kroppens celler som först tar skada. Detta sker redan efter cirka 5 minuter om inte livräddande åtgärder som hjärt- och lungräddning utförs. Överlevnaden vid hjärtstillestånd utanför sjukhus är låg, i Sverige mellan 5-10 %. Långt fler skulle kunna räddas om livräddande åtgärder påbörjas direkt när hjärtstoppet inträffat.
Lång tid till behandling
Den främsta orsaken till att så få hjärtstoppspatienter räddas är den långa tid som går från det att hjärtstoppet inträffat och till dess att livräddningsförsök påbörjats. För varje minut minskar chansen för att överleva med ca 10 %! Tiden från larm till 112 och ambulansens ankomst är i Stockholm i medeltal mellan 10-12 min. Trenden verkar olyckligtvis vara att tiden ökar de senaste åren. Vi måste alltså hitta andra sätt att nå de som drabbas tidigare!
Kedjan som räddar liv
Årtionden av forskning har resulterat i identifieringen av ett antal nyckelfaktorer av betydelse för chansen att överleva ett hjärtstopp. Dessa nyckelfaktorer utgör ”kedjan som räddar liv” som består av: 1. Tidigt larm, 2. Tidig hjärt-lungräddning (HLR), 3. Tidig defibrillering (användning av hjärtstartare), 4. Tidig och avancerad vård utanför sjukhus, 5. Avancerad vård efter återupplivning.
Tidigt larm
Det är uppenbart att denna länk i kedjan som räddar liv måste påbörjas för att hjälp överhuvudtaget skall nå fram. I de fall hjärtstoppet är bevittnat är tar det cirka 3 minuter från det att hjärtstoppet skett till dess att larm till ambulans har utgått. Larmoperatören på SOS-alarm har ett utmanande arbete i att försöka ta reda på vad och vad som har hänt och ifall det rör sig om ett misstänkt hjärtstopp. Detta är inte enkelt i en ofta mycket svår situation för den som ringer till 112. I de fall larmoperatören misstänker ett hjärtstopp kan instruktioner om hur hjärt- och lungräddning utförs ges till den som bevittnat hjärtstoppet så kallad telefon-HLR. Forskning och utvecklingsarbete pågår kontinuerligt om hur misstänkta hjärtstopp skall identifieras så snabbt som möjligt.
Tidig hjärt- och lungräddning
Tidig HLR är mycket viktigt för att i väntan på defibrillering för att kunna upprätthålla blodcirkulationen till hjärta och hjärna. Tidig och korrekt HLR ökar dessutom chansen till att behandling med hjärtstartare skall bli framgångsrik. Det är visat att om ett vittne till hjärtstoppet utför omedelbar hjärt- och lungräddningen kan chansen att överleva ett hjärtstopp tredubblas. Att sprida kunskapen om hjärt och lungräddning till så många som möjligt i samhället är av yttersta vikt för att ännu fler liv skall kunna räddas.
Tidig användning av Hjärtstartare (defibrillering)
En hjärtstartare är enkelt uttryckt en maskin som känner av hjärtverksamheten hos en människa och som om det är nödvändigt kan leverera en strömstöt mot hjärtat och på så sätt återställa den normala rytmen och få hjärtat att slå igen. Under det senaste årtiondet har tidigare komplicerade, dyra och otympliga hjärtstartare blivit allt mindre, lättanvända och framförallt billigare. Hjärtstartare kan idag i användas av helt outbildade personer i likhet med en brandsläckare. I praktiken är det omöjligt att använda apparaten fel. Hjärtstartaren ger tydliga röstinstruktioner på svenska som är lätta att följa.
För att ta reda på var din närmaste hjärtstartare finns titta på: www.hjartstartarregistret.se
Tidig och avancerad vård utanför sjukhus
Det är viktigt att så snart som möjligt nå patienten med kvalificerade sjukvårdsresurser som ambulans eller akutbil som kan ge intravenösa läkemedel och skapa fri luftväg inför vidare transport till sjukhus.
Avancerad vård efter återupplivning
På senare år har nya behandlingsmetoder och kunskap vuxit fram om hur de hjärtstoppspatienter som återfått cirkulation skall behandlas. Detta för att minimera de skador som kan uppstå under hjärtstoppet till följd av syrebrist. Dessa nya behandlingsmetoder omfattar nedkylning av patienten, akut kranskärlsröntgen och annan läkemedelsbehandling.
Vill du veta ännu mer om hjärtstopp, klicka HÄR
Vill du vara med och bidra till att fler överlever hjärtstopp?
Anmäl dig HÄR
